SweFolk - Amos

Chapter 1

1:1  Ord av Amos, en av herdarna från Tekoa. Detta är vad han såg om Israel när Ussia var kung i Juda och Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel, två år före jordbävningen.

1:2  Han sade: Herren ska ryta från Sion, höja sin röst från Jerusalem. Då ska herdarnas betesmarker sörja och Karmels höjd torka bort.

1:3  Så säger Herren: För tre brott av Damaskus, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de tröskade Gilead med tröskslädar av järn:

1:4  Jag ska sända en eld mot Hasaels hus, och den ska förtära Ben-Hadads borgar.

1:5  Jag ska bryta bommarna i Damaskus och utrota dem som bor i Bikat-Aven och den som bär spiran i Bet-Eden. Arams folk ska föras bort till Kir, säger Herren.

1:6  Så säger Herren: För tre brott av Gaza, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de förde bort allt folket som fångar och utlämnade dem åt Edom:

1:7  Jag ska sända en eld mot Gazas murar, och den ska förtära dess borgar.

1:8  Jag ska utrota dem som bor i Ashdod och den som bär spiran i Ashkelon. Jag ska vända min hand mot Ekron så att de som är kvar av filisteerna går under, säger Herren Gud.

1:9  Så säger Herren: För tre brott av Tyrus, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de utlämnade allt folket som fångar åt Edom och tänkte inte på sitt brödraförbund:

1:10  Jag ska sända en eld mot Tyrus murar, och den ska förtära dess borgar.

1:11  Så säger Herren: För tre brott av Edom, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de förföljde sin bror med svärd och förkvävde all barmhärtighet, lät sin vrede rasa utan uppehåll och höll kvar sitt raseri utan slut:

1:12  Jag ska sända en eld mot Teman, och den ska förtära Bosras borgar.

1:13  Så säger Herren: För tre brott av ammoniterna, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de skar upp havande kvinnor i Gilead när de ville vidga sitt område:

1:14  Jag ska tända en eld mot Rabbas murar, och den ska förtära dess borgar under härskri på stridens dag, under storm på ovädrets dag.

1:15  Deras kung ska gå bort i fångenskap, han och hans furstar med honom, säger Herren.

Chapter 2

2:1  Så säger Herren: För tre brott av Moab, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för han brände benen efter Edoms kung till kalk:

2:2  Jag ska sända en eld mot Moab, och den ska förtära Keriots borgar. Moab ska dö under stridslarm, under härskri vid hornstötar.

2:3  Jag ska utrota domaren ur landet och döda alla dess furstar tillsammans med honom, säger Herren.

2:4  Så säger Herren: För tre brott av Juda, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de förkastade Herrens lag och höll inte hans stadgar utan lät sig förledas av sina lögngudar som deras fäder har följt:

2:5  Jag ska sända en eld mot Juda, och den ska förtära Jerusalems borgar.

2:6  Så säger Herren: För tre brott av Israel, ja fyra, tar jag inte tillbaka mitt beslut, för de säljer den rättfärdige för pengar och den fattige för ett par skor.

2:7  De trampar ner de hjälplösas huvuden i stoftet och kränker rätten för de ödmjuka. Far och son går till samma flicka för att vanhelga mitt heliga namn.

2:8  På kläder som tagits i pant sträcker de ut sig vid varje altare, och bötfälldas vin dricker de i sin Guds hus.

2:9  Det var jag som förgjorde amoreerna för er. De var höga som cedrar och kraftiga som ekar, men jag förgjorde deras frukt upptill och deras rötter nertill.

2:10  Det var jag som förde er upp ur Egyptens land och ledde er i öknen i fyrtio år tills ni tog amoreernas land i besittning.

2:11  Bland era söner väckte jag upp profeter, bland era unga män nasirer. Är det inte så, ni Israels barn? säger Herren.

2:12  Men ni gav vin till nasirerna och befallde profeterna: Profetera inte!

2:13  Se, jag ska trycka ner er som en vagn trycks ner när den är fullastad med kärvar.

2:14  Då ska den snabbe inte finna någon tillflykt, den starke inte kunna bruka sin kraft och hjälten inte rädda sitt liv.

2:15  Då kan bågskytten inte hålla stånd, den snabbfotade inte komma undan och ryttaren inte rädda sitt liv.

2:16  Den modigaste bland hjältarna ska den dagen fly naken, säger Herren.

Chapter 3

3:1  Hör detta ord som Herren har talat mot er, Israels barn, mot hela det släkte jag fört upp ur Egyptens land. Så har han sagt:

3:2  Endast er har jag känt som mitt folk av alla jordens släkten. Därför ska jag också straffa er för alla era synder.

3:3  Vandrar två tillsammans utan att de kommit överens?

3:4  Ryter ett lejon i skogen utan att det funnit något rov? Morrar ett ungt lejon i kulan utan att det har tagit byte?

3:5  Fastnar en fågel i fällan på marken utan att snaran är gillrad för den? Slår en fälla upp från marken utan att fånga något?

3:6  Blåser man i basun i en stad utan att folket blir förskräckt? Händer det en olycka i en stad utan att Herren har vållat den?

3:7  För Herren Gud gör ingenting utan att uppenbara sin hemlighet för sina tjänare profeterna.

3:8  När lejonet ryter, vem skulle då inte bli rädd? När Herren Gud talar, vem skulle då inte profetera?

3:9  Ropa ut över borgarna i Ashdod och över borgarna i Egyptens land, säg: Samla er på Samarias berg och se den stora förvirringen där och förtrycket mitt ibland dem.

3:10  De förstår inte att göra det rätta, säger Herren, de som samlar våld och fördärv i sina borgar.

3:11  Därför säger Herren Gud: En fiende ska omringa landet, riva ditt starka fäste och plundra dina borgar.

3:12  Så säger Herren: Som herden räddar ur lejonets gap ett par benpipor eller en bit av ett öra, så ska Israels folk räddas, de som sitter i Samaria på kanten av sina divaner och på bäddar av damast.

3:13  Hör och vittna mot Jakobs hus, säger Herren, Herren Gud Sebaot:

3:14  Den dag jag straffar Israel för dess brott ska jag låta straffet drabba Betels altaren, så att altarhornen huggs av och faller till marken.

3:15  Jag ska slå både vinterhus och sommarhus. Elfenbenshusen ska förstöras och många hus ska sopas bort, säger Herren.

Chapter 4

4:1  Hör detta ord, ni Bashans kor på Samarias berg, ni kvinnor som förtrycker de svaga och krossar de fattiga, ni som säger till era män: ”Hämta hit så vi får dricka!”

4:2  Herren Gud har svurit vid sin helighet: Se, dagar ska drabba er då man hämtar er med krokar och vad som är kvar av er med fiskkrokar.

4:3  Då ska ni komma ut, var och en genom närmaste öppning i muren, och drivas bort till Hermon, säger Herren.

4:4  Gå till Betel och synda, till Gilgal och synda ännu mer. Bär fram era slaktoffer på morgonen, era tionden på tredje dagen.

4:5  Bränn syrat bröd som lovoffer, ropa ut frivilliga offer, kungör dem, för sådant älskar ni ju, ni Israels barn, säger Herren Gud.

4:6  Jag lät er gå med tomma magar i alla era städer och lät er sakna bröd på alla era orter. Ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

4:7  Jag höll tillbaka regnet för er, när det ännu var tre månader kvar till skördetiden. Jag lät det regna över en stad men inte över en annan. En åker fick regn, den som inte fick regn torkade bort.

4:8  Två, tre städer stapplade till samma stad för att få vatten att dricka, men kunde inte släcka sin törst. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

4:9  Jag slog er med sot och rost. Era många trädgårdar, vingårdar, fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

4:10  Jag sände pest bland er som i Egypten. Jag dödade era unga män med svärd och lät era hästar tas som byte. Stanken av era fallna skaror lät jag stiga upp i er näsa. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

4:11  Jag lät ödeläggelse drabba er, som när Gud ödelade Sodom och Gomorra. Ni var som en brand, ryckt ur elden. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

4:12  Därför ska jag göra så med dig, Israel, och eftersom jag ska göra så med dig, så bered dig att möta din Gud, Israel.

4:13  För se, han som formar bergen och skapar vinden och förkunnar sina tankar för människan, han som gör gryningen till mörker och går fram över jordens höjder – Herren Gud Sebaot är hans namn.

Chapter 5

5:1  Hör dessa ord som jag tar upp som en sorgesång över er, ni av Israels hus:

5:2  ”Fallen är hon och reser inte sig mer, jungfrun Israel! Hon ligger övergiven på sin mark. Ingen finns som hjälper henne upp.”

5:3  För så säger Herren Gud: Den stad där tusen brukade dra ut ska ha hundra kvar, och den där hundra brukade dra ut ska ha tio kvar för Israels hus.

5:4  Så säger Herren till Israels hus: Sök mig så ska ni leva.

5:5  Men sök inte Betel, gå inte till Gilgal och dra inte bort till Beer-Sheba, för Gilgal ska föras bort i fångenskap och av Betel ska inget bli kvar.

5:6  Sök Herren så ska ni leva. Annars ska han drabba Josefs hus likt en eld som förtär, och ingen kan släcka den så att Betel räddas.

5:7  Ni förvandlar rätten till malört och slår rättfärdigheten till marken.

5:8  Han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, han som förvandlar det djupa mörkret till morgon och gör dagen mörk som natten, han som kallar på havets vatten och öser ut det över jorden – Herren är hans namn.

5:9  Han låter fördärv blixtra över starka fästen, fördärv drabba befästa borgar.

5:10  De hatar den som försvarar det rätta i porten och avskyr den som talar sanning.

5:11  Hör därför, ni som trampar på den fattige och tar ifrån honom hans säd som skatt: Ni bygger hus av huggen sten men ska inte bo i dem, ni planterar ljuvliga vingårdar men ska inte dricka deras vin,

5:12  för jag vet att era brott är många och era synder talrika, ni som förtrycker den rättfärdige och tar mutor och hindrar de fattiga att få rätt i porten.

5:13  Därför tiger den förståndige i denna tid, för det är en ond tid.

5:14  Sök det goda och inte det onda, så att ni får leva. Då ska Herren Gud Sebaot vara med er, så som ni säger att han är.

5:15  Hata det onda och älska det goda och låt rätten härska i porten. Kanske ska Herren Gud Sebaot vara nådig mot dem som är kvar av Josef.

5:16  Därför säger Herren Gud Sebaot, Herren: På alla torg ska man höra klagan, på alla gator ska man säga: ”Oj, oj!” Bonden ska man mana till sorg, och dem som kan sjunga sorgesång till klagan.

5:17  I alla vingårdar ska man höra klagan, för jag ska gå fram mitt ibland er, säger Herren.

5:18  Ve dem som längtar efter Herrens dag! Varför längtar ni efter den? Herrens dag är mörker och inte ljus.

5:19  Det blir som när man flyr för ett lejon men möter en björn, och som när man kommer hem och stöder handen mot väggen och blir biten av en orm.

5:20  Ja, Herrens dag är mörker och inte ljus, becksvart utan en strimma av ljus.

5:21  Jag hatar era fester, jag föraktar dem, jag tål inte era högtider.

5:22  För även om ni offrar både brännoffer och matoffer åt mig har jag ingen glädje i dem, jag vill inte se era gemenskapsoffer av gödkalvar.

5:23  Ta bort dina sångers buller ifrån mig, jag vill inte höra ditt strängaspel.

5:24  Men låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.

5:25  Var det åt mig ni frambar slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?

5:26  Ni bar Sickut, er kung, och Kijjun, er guds stjärna, era gudabilder som ni gjort åt er.

5:27  Men jag ska föra er i fångenskap bortom Damaskus, säger han vars namn är Herren Gud Sebaot.

Chapter 6

6:1  Ve de trygga på Sion, de självsäkra på Samarias berg, de förnämsta i det främsta folket som Israels hus vänder sig till!

6:2  Dra bort till Kalne och se efter, gå därifrån till Stora Hamat och sedan ner till filisteernas Gat. Är de bättre än rikena här, eller är deras område större än ert område?

6:3  Ni skjuter ifrån er den onda dagen men låter våldet härska hos er.

6:4  Ni vilar på divaner av elfenben och latar er på era bäddar. Ni äter lamm ur hjorden och kalvar från gödstallet.

6:5  Ni skrålar till harpans ljud och tänker ut nya musikinstrument som David.

6:6  Ni dricker vin ur stora skålar och smörjer er med de finaste oljorna, men bekymrar er inte om Josefs skada.

6:7  Därför ska de nu vara först att föras bort i fångenskap. Då är det slut med skrålet från dem som latade sig.

6:8  Herren Gud har svurit vid sig själv, säger Herren Gud Sebaot: Jag avskyr Jakobs stolthet och hatar hans borgar. Jag ska utlämna staden med allt som finns i den.

6:9  Och det ska ske att om tio män lämnas kvar i samma hus, ska de alla dö.

6:10  När en släkting och likbrännare vill ta ut benen ur huset och ropar till den som är inne i huset: ”Har du någon mer där?” och han svarar: ”Ingen”, så ska han säga: ”Tyst! Herrens namn får inte nämnas.”

6:11  För se, på Herrens befallning ska det stora huset slås i stycken och det lilla huset i spillror.

6:12  Springer hästar på klippor eller plöjer man där med oxar? Men ni har förvandlat rätten till gift och rättfärdighetens frukt till malört.

6:13  Ni gläder er över Lo-Debar och säger: ”Har vi inte intagit Karnajim med vår egen kraft?”

6:14  För se, ni av Israels hus, jag ska uppväcka ett folk mot er, säger Herren Gud Sebaot. Och de ska ansätta er från infartsvägen mot Hamat ända till Arabasänkan.

Chapter 7

7:1  Detta lät Herren Gud mig se: Han skapade gräshoppor när sommargräset började växa upp, sommargräset efter kungsslåttern.

7:2  När de hade slukat allt grönt i landet sade jag: ”Herre, Herre, förlåt! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?”

7:3  Då ångrade Herren detta. ”Det ska inte ske”, sade Herren.

7:4  Detta lät Herren Gud mig se: Jag såg att Herren Gud kallade på elden för att utföra hans sak. Och elden förtärde det stora djupet och höll på att förtära landet.

7:5  Då sade jag: ”Herre Gud, sluta! Hur ska Jakob kunna bestå, han som är så liten?”

7:6  Då ångrade Herren detta. ”Inte heller detta ska ske”, sade Herren Gud.

7:7  Detta lät han mig se: Jag såg Herren stå på en lodrät mur med ett lod i sin hand.

7:8  Och Herren sade till mig: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”Ett lod.” Då sade Herren: ”Se, jag ska hänga upp ett lod mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem en gång till.

7:9  Isaks offerhöjder ska bli ödelagda och Israels helgedomar förstörda, och mot Jerobeams hus ska jag resa mig med svärdet.”

7:10  Amasja, prästen i Betel, sände bud till Israels kung Jerobeam och lät säga: ”Amos konspirerar mot dig mitt ibland Israels folk. Landet står inte ut med allt hans ordande,

7:11  för Amos har sagt: Jerobeam ska dö för svärd och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.”

7:12  Och Amasja sade till Amos: ”Du siare, ge dig i väg och fly till Juda land. Tjäna ditt levebröd där och profetera där!

7:13  I Betel får du inte profetera mer, för det är en kunglig helgedom och ett rikets tempel.”

7:14  Amos svarade Amasja: ”Jag är ingen profet, ingen profetlärjunge. Jag är boskapsherde och odlar mullbärsfikon.

7:15  Men Herren tog mig från hjorden och Herren sade till mig: Gå och profetera för mitt folk Israel.

7:16  Så hör nu Herrens ord: Du säger: Profetera inte mot Israel och tala inte mot Isaks hus.

7:17  Därför säger Herren så: Din hustru ska bli en prostituerad i staden, dina söner och döttrar ska falla för svärd, din jord ska utskiftas med mätsnöre. Själv ska du dö i ett orent land, och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.”

Chapter 8

8:1  Detta lät Herren Gud mig se: Jag såg en korg med mogen frukt.

8:2  Han sade: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen frukt.” Då sade Herren till mig: ”Slutet har kommit för mitt folk Israel. Jag ska inte skona dem igen.

8:3  Sångerna i borgen ska på den dagen övergå i klagan, säger Herren Gud. Döda kroppar i mängd ska i tysthet kastas överallt.”

8:4  Hör detta, ni som trampar på den fattige och vill göra slut på de svaga i landet,

8:5  ni som säger: ”När är nymånadsdagen slut så vi får sälja säd, och sabbaten så vi får öppna kornboden? Då ska vi minska efa-måttet och höja priset och fuska med vågen så att den ljuger.

8:6  Då ska vi köpa de utblottade för pengar och den fattige för ett par skor, och sälja spillet som säd.”

8:7  Herren har svurit vid Jakobs stolthet: Aldrig ska jag glömma någon av deras gärningar.

8:8  Skulle inte landet darra när sådant sker, och skulle inte alla dess invånare sörja? Skulle inte hela landet höja sig som Nilen och röras upp och åter sjunka som Egyptens flod?

8:9  Det ska ske på den dagen, säger Herren Gud, att jag ska låta solen gå ner vid middagstid och lägga landet i mörker mitt på ljusa dagen.

8:10  Jag ska förvandla era högtider till sorg och alla era sånger till klagovisor. Jag ska klä allas höfter med säcktyg och göra alla huvuden skalliga. Jag ska låta det bli som när man sörjer ende sonen och låta det sluta som en bitter dag.

8:11  Se, dagar ska komma, säger Herren Gud, då jag sänder hunger i landet – inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten, utan efter att höra Herrens ord.

8:12  De ska irra omkring från hav till hav och springa hit och dit från norr till öster för att söka efter Herrens ord, men de ska inte finna det.

8:13  På den dagen ska vackra unga kvinnor och unga män tyna bort av törst,

8:14  de som svär vid Samarias skam och säger: ”Leve din gud, Dan!” och ”Leve vägen till Beer-Sheba!” De ska falla och inte resa sig mer.

Chapter 9

9:1  Jag såg Herren stå vid altaret, och han sade: Slå till pelarhuvudena så att trösklarna skakar, och låt spillrorna falla över huvudet på dem alla. Dem som är kvar ska jag döda med svärd. Ingen av dem ska kunna fly, ingen av dem ska kunna rädda sig.

9:2  Även om de bröt sig in i dödsriket skulle min hand hämta dem därifrån, även om de steg upp till himlen skulle jag störta ner dem därifrån.

9:3  Även om de gömde sig på toppen av Karmel skulle jag hitta dem där och hämta ner dem. Även om de gömde sig för min blick på havets botten skulle jag där befalla ormen att bita dem.

9:4  Även om de gick i fångenskap framför sina fiender skulle jag där befalla svärdet att komma och döda dem. Och jag ska fästa min blick på dem till deras olycka och inte till deras lycka.

9:5  Herren Gud Sebaot rör vid jorden och den smälter, och alla dess invånare sörjer. Hela jorden höjer sig som Nilen och sjunker åter som Egyptens flod.

9:6  Han bygger sin sal i himlen och grundar sitt valv över jorden, han kallar på havets vatten och öser ut det över jordens yta – Herren är hans namn.

9:7  Är ni inte som nubierna i mina ögon, ni Israels barn? säger Herren. Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land, filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir?

9:8  Se, Herren Guds ögon är emot detta syndiga rike, och jag ska utplåna det från jordens yta. Ändå vill jag inte utplåna Jakobs hus helt, säger Herren.

9:9  För se, jag befaller att Israels hus ska sållas bland alla hednafolk som man siktar i ett såll. Inte minsta korn ska falla till marken.

9:10  Alla syndare i mitt folk ska dö för svärd, de som säger: ”Olyckan når oss inte, den kommer inte i närheten av oss.”

9:11  På den dagen ska jag resa upp Davids fallna hydda, mura igen dess sprickor och resa upp dess ruiner. Jag ska bygga upp den som i forna dagar,

9:12  så att de kan ta i besittning vad som är kvar av Edom och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts, säger Herren som gör detta.

9:13  Se, dagar ska komma, säger Herren, då plöjaren ska följa skördemannen i spåren och druvtramparen såningsmannen, då bergen ska drypa av druvsaft och alla höjder flöda över.

9:14  Jag ska göra slut på mitt folk Israels fångenskap. De ska bygga upp ödelagda städer och få bo i dem, de ska plantera vingårdar och få dricka vinet från dem, de ska anlägga trädgårdar och få äta deras frukt.

9:15  Jag ska plantera dem i deras eget land. De ska inte mer ryckas upp ur det land som jag gett dem, säger Herren din Gud.